Nu är äntligen sommaren här, eller typ på gång. Pålle vilade i helgen, jag var neråt Kalmar.

Senaste tiden så har han varit lite stissig. Inte velat gå genom viadukter, lite knepig på broar, svårt att lämna hagen. Allra sista gången innan det blev minisemester så hade vi en stor diskussion om att gå bort från betet och polarna, Han verkade påstå att han var alldeles för mycket flockdjur med alldeles för mycket vildhästinstinkter för att kunna lämna polarna alls! Men vi kom därifrån, tack vare en cyklist! Så det är en väldigt tam vildhäst jag har som anser att främlingar på cykel fungerar som draghjälp.

Andra problemet samma runda var igenom en viadukt. Det var en hästslukande viadukt! Vi kom rätt nära men efter en del snurrande på stället och flyttande för att en bil skulle få chansen att köra igenom så var vi helt plötsligt längre bort än vart problemen började. Tillslut kom vi rätt nära igen, och sen tog vildhästen en bil som draghjälp.

Tredje problemet kom vid en kurva, har ingen aning om vad som var farligt, kanske en skylt om rekommenderad hastighet max 30km/h??? Snurrande och backande igen. Han blev smått upprörd alla tre gånger, och när han börjar backa så kan man vända honom och backa åt rätt håll. När han märker det så börjar han skrapa med en framhoven och göra tendenser till små resningar. Sista hindret klarade vi utan draghjälp, och till sist var vi på den lilla skogsvägen jag tänkt kondisträna hästen och träna mina lårmuskler. Trav och galopp till en vändplan och trav och galopp tillbaka.

På hemvägen trodde jag att det skulle gå smidigt med full fokus framåt men så var det något lite farligt vid sidan av stigen. Han kastade sig lagom slött snett bakåt och jag blev helt plötsligt jätteharig för vad han reagerat på. Inte kand et väl ha varit en helt vanlig sten som vi red förbi tidigare? Men troligtvis var det en av de större stenarna som var lite hästätande. Jag blev skitnojjig över ev. björnar. Jag har precis kommit underfund med att det inte är lika omöjligt att stöta på såna här som hemma i Kalmar så minsta ljud från skogen kan ju vara björn...eller?

Igår var första turen efter minisemestern. Jag tog med ett dressyrspö, ett väldigt klumpigt dressyrspö upptäckte jag. Jag tänkte ha det ifall det blev några störningsmoment som sist, han är egentligen inte rädd men har bott in sig tillräckligt på betet för att testa mig på nytt. Vi höll oss på den lugnare sidan, lite trögt att lämna polarna i hagen men inga stopp, studs eller backningar. Vi red ner i en av grusgroparna och så hittade jag troligtvis platsen där många brukar rida. Jämn mark med väldigt många hovavtryck och lagom stort för att rida på stor volt, går även att rida på mindre fyrkantsspår om man känner för det. Så där kollade jag av högergaloppen, blir alltid lika förvånad över hur lätt han fattar den numera, det är hos mig högergaloppsspärren sitter och tyvärr sitter den än när jag rider rätt fram i skogen.

Skulle behöva trimma lite mer på banan, var länge sedan vi red lektion nu också. Har inte ridit så mycket för den ena tränaren här, men några lektioner har det blivit men har inte känts helt kanon, men är nog för tidigt att säga. Det gjorde det för tränaren i Örebro. Helt galet vad framåt det gick för henne på typ 3 lektioner! Samtidigt så red jag knappt något mellan lektionerna så jag hann inte riktigt "förstöra" något mellan lektionerna efterosm jag nästan enbart red för någon.  

Börjar med lite historia:

Var iväg på Trectävlingen och lastningen gick galant för Roger! Väl där så var det lite nervöst och vi var i tid men det var inte alla medtävlande så vi blev lite sena i POR-starten men allt gick bra!

När vi var tillbaka igen så var det paus till MA-momentet så vi lastade på dem så fick de stå och käka hö under tiden vi åt matsäck. Vid MA-momentet tar det lite tid innan de är ens tur om det är flera ekipage före, men vi red ändå bort till MA-banan och så testade vi att rida ifrån de andra och skritta tillbaka på en annan stig än den MAn gick på. När vi övade gick det galant, när det var dags på riktigt var det lite mer nervöst igen. Tror vi fick full pott på galoppen och hela 5 poäng på skritten. Men det var mer än förväntat ändå, trodde jag skulle nolla skritten helt med diverse taktinslag.

Sen var det en liten paus igen, hästarna fick kliva in i transporten, medan vi fikade och gick igenom PTV-banan. Den började med att skritta i nedåtsluttning. sen skulle man leda häst över stock och hästen skulle hoppa över. Därefter var det uppsittning från höger sida, sen rida genom korridor, hoppa ett hinder, labyrinten och stå stilla i cirkel.

Vi tog oss igneom de lilla banan, första och andra hindret helt utan bekymmer. Uppsittningen från höger sida var det värre med. Hästen ska stå stilla i en mindre cirkel och man ska sitta uppe på hästryggen inom 20 sekunder från att du entrar cirkeln. Från att du lyfter ena foten till stigbygeln, till att den andra foten är på plats i stigbygeln får inte hästen röra sig alls, lyfter den en hov så är du nollad. Vi nollade den uppgiften, precis som alla andra tävlanden. Vidare till korridoren var det inga problem alls, och hindret därefter borde inte varit några bekymmer. Roger brukar hoppa med lätthet, men detta hindret kunde tydligen hoppa upp och bita honom under magen. Jag åkte av, hoppar upp och han vägrar på nytt. Tredje gånge i trav så kommer vi över det men det är självklart nollat eftersom jag flög av. Labyrinten gick bättre än förväntat, slog i bommarna på ett ställe enbart! Att stå stilla i en mindre cirkel var inga bekymmer eftersom det fanns gräs! 

Totalt sett gick det väldigt bra! En andraplats och en hel poäng bättre resultat än stallägaren. Så jag är VÄLDIGT nöjd med vår insats även om mina nerver borde bli lite bättre och vi har en del att träna på. Jag är grymt nöjd med min häst som jag trodde skulle vara nervös på et nytt ställe med en massa nya häsar runt omkring men han var världens coolaste! Hoppas på att vi får åka med stallägaren på fler äventyr!

Nuet: Hästarna är släppta på bete och Roger går med greenguard. Min häst minskar i omfång istället för att öka! Hoppas han håller sig som han är nu eller tappar något till, man kan fortfarande inte känna revbenen med lätthet utan måste pressa rätt hårt. Han är helt igång men jag har märkt att rundorna jag rider inte är särskilt långa, ca 5-6km enbart. Intresset har ökat för distansritt så vi ska börja öka sträckorna vi rider har jag tänkt. 

Framtiden: Vi ska förhoppnignsvis vara med på en hubertusjakt i höst och vi ska vara med på en pay'n'jump på typ 70cm. nästa år hoppas jag att jag vågar lotsa oss runt en 90bana också. 

Roger är nästan igångsatt men trots det så har han ökat i vikt, från ca 550 kg till nästan 580. Han har gått med munkorg när det varit +grader men lyckats bita upp hålet så den reducerar inte lika mycket nu som innan. Jag har bestämt mig för att införskaffa en greenguard, får för mig att de håller bättre än munkorgsvarianterna, så får han ha den för jämnan på betet.

Vi har transporttränat också, han har inga bekymmer alls att kliva in i transporten så länge det finns något att äta därinne. Han springer t.o.m på själv bara han vet att det finns mat där och är rätt ovillig att gå ut när det finns mat där.

Tränade först att han skulle kliva över lämmen från båda håll, senare att vi skulle kliva upp och backa lite fram och tillbaka in i/ut från transporten. Stod han längst in som han ska göra när man stänger och kör så fick han mat. Började då på vänstersidan, sen klev vi in på höger sidan och gjorde samma sak där. Eftersom han fortfarande var något skeptisk men älskar mat och står snällt pga det så lät jag honom aldrig äta upp så det tog slut inne i transporten utan han skulle fortfarande vilja gå in när vi avslutade.

Nästa pass kunde jag börja skicka in honom, först på vänstersidan därefter höger. Passet därefter hade jag ett längre grimskaft och skickade in och försökte få honom att backa på kommandot back samtidigt som jag tog tag i svansen, kunde med de längre grimskaftet få bort huvudet från mathinken så att han faktiskt backade ut. Efter att ha gjort det både på vänster- och högersida så tog jag bort grimskaftet och skulle se vad han hittade på helt frivilligt(transporten var placerad i paddocken). Efter att ha gått runt lämmen ett antal gånger så klev han på, från högersidan, rätade upp sig på lämmen och klev in på vänsterhalvan och åt,åt och åt lite till. Efter ett tag klev han ut och jag trodde att maten var slut, tog ett varv runt transporten och klev in igen på samma sätt som innan - kliver upp på höger men in i vänster fålla. Nu började han tugga igen så maten var visst inte slut men denna gång käkade han upp den helt, backade sedan ut och kikade på lite annat men klev därefter in i transporten igen, nu på högerhalvan, trots att maten var slut och då fick han lite gotte från fickan och så avslutade vi träningen.

Det känns grymt att kunna lasta på egen hand. Nu har jag inte kollat hur han reagerar om jag fällt upp lämmen, bommen stängde jag några ggr men den brydda han sig inte om då i alla fall. Men förhoppnignsvis är det lika lugnt. Problemet vi haft har varit att han inte velat kliva på transporten de sista gångerna och det känns som att det problemet är löst.

Nästa helg är det dags för tävling! Då måste han kliva på ;) TREC heter grenen, eller är förkortningen av grenen. Det är 3 delmoment, en orientering till häst, ett "gångartsprov"(långsam galopp snabb skritt) och en hinderbana men inte med vanliga hopphinder även om det också kan förekomma. HInderbanan kan bestå av att rida under låga grenar, att hästen ska stå still under uppsittning, slalom, "labyrint", rida över bro m.m Ska bli intressant hur han beter sig på bortaplan, och hur mycket vi komemr skämma ut oss :P

Tror ingen har missat att våren är här nu! Visserligen ligger det snö och is kvar här och var men det försvinner så småningom. 

Nu är vi äntligen på gång, både roger och jag, att komma i form! dagarna blir ljusare och snart kommer jag kunna rida ut efter jobbet utan att bekymra mig om reflexer och pannlampa. Denna veckan hade jag några lediga dagar så roger har fått gå tis,ons,tor, lö, sö. Han har fått besök av vet så nu dröjer det ett år till nästa gång, iaf som jag planerat *peppar, peppar...*.

I stallet kom vi in i en diskussion om min häst någon gång blir piggare av t.ex foder eller efter att ha stått ett par dagar. Men jag märker ingen skillnad alls på honom om jag byter foder, ökar fodret eller om han stått 5 dagar innan jag rider eller om jag ridit 5 dagar i sträck. Däremot så tycker jag att han verkar mer tillfreds och mer arbetsvillig om han hålls igång riktigt och inte står lika mycket som han gjort i vinter. Hans humör påverkar hur ritterna blir, så spelar det ingen roll om han får 5 kg havre och/eller står veckor i streck. 

Han är väldigt matglad och tidigare har han stoppat i sig allt han får. Idag går han på lösdrift och verkar äta även om han är mätt och har blivit mer kräsen med vad han stoppar i sig. Linfröpellets tycker han inte är någon hit men efter att ha stått på box som sällskap till en häst på boxvila så slinker även linfröpelletsen ner i magen även om det tar ett tag. På boxen får han begränsad mängd mat och halva dygnet har han fri tillgång i hagen, han tog slut på ca 2 kg hö på en halvtimma så han tuggar i sig höet rätt fort. Fick därefter halm att tugga på men den var inte alls lika intressant och det tyder väl på att han inte egentligen inte är hungrig, likaså hinken med bla linfröpellets stod halvrörd. 

Kom ut en sväng med sällskap idag. Imorgon kommer pålle troligtvis ut med en ny ryttare på ryggen. Jag såg samma ryttare rida en annan häst idag och trots att det var länge sedan hon red regelbundet så var hon riktigt duktig! 

Han har blivit för rund så jag funderar på medryttare men vågar nog inte släppa honom till någon 2-3 dagar per vecka regelbundet. Är det någon som sitter upp någon enstaka gång så är det inga problem men någon som kanske tom kommer rida mer än mig? Njaeee, känns inte bra. Fast han behöver ju röra sig så det känns ju rätt för den skull. Tycker synd om honom om han ska gå med munkorg. 

Ljuset har vänt nu så det ska väl bli bättre med uteritterna i veckorna. Dessutom har jag paddocken om jag inte vill bege mig ut. Det märks även på pälsen att det vänt, han börjar fälla nu.

Söndag idag, och nu dröjer det en hel vecka till nästa uteritt i solljus.

Idag var det grillning i stallet. Efter så tog jag in Roger för en sväng ut som vi sedan avslutade i paddocken.

Hans kondis är nog i nästan lika dåligt skick som min numera. Jag hade tänkt rida en kortare runda som uppvärmning och sen tillbaka till stallet för att rida mer "ordentligt" i paddocken. Var världens bästa vinterväder, så det var nästan för varmt med termoridbyxor! Vi red längs med vägen en bit för att ta oss in på en grusväg. Var lite orolig över att ev. möta skotrar eftersom han bara sett såna i hagen som är en mycket tryggare plats än mitt ute i ingenstans. När vi kom in på grusvägen så visar det sig att den knappt är använd, någon bil har kört där men det har kommit ca 20 cm snö efter och sen har det gått 1-2 personer, inga skoterspår i sikte. Så tänkte jag att han skulle få sträcka ut för det var väldigt länge sedan sist. Men jag tyckte inte det var samma go i honom som tidigare, när han fått fria tyglar en sträcka och vi saktade av till skritt så ville han vända och lyckades en bit. Vi vände sen tillbaka åt rätt håll och för att han iten skulle ha samma möjlighet att vända genom att sätta i bromsen så travade vi friskt och sen fick han försöka sträcka ut en bit till. Jag tror han har det jobbigare dels pga att han är tjock, mycket tjockare än tidigare, och dels pga dålig kondis. Han blev rejält svettig, och på hemvägen så skrittade vi och travade vi. I paddocken så fattade jag högergalopp så han fick rulla på i den ett par varv på volten. Sen var det lite arbete i högervarv som jag inte får loss honom lika väl i när vi rider ut i skogen. Efter en stund så var han fin i båda varv och då avslutade vi. Skrittade av avsuttet utan sadel, sen fick han lite kraft och rulla av sig i paddocken. Han var fortfarande varm så mycket av snön smälte bort i pälsen. 

Släppte honom i hagen och plåtade en del bilder.       

Blev trots allt lite lugnare ändå för vi har inte varit i ridhuset sen sist. De senaste gångerna jag ridit har jag pinat mig med hoppsadeln för att återinvänja mig i den. Den är inte så illa och jag får för mig att han går bättre med den än dressyren. Dressyren är något vid och har alltid varit, men han vill inte att jag rider med fårskinnspadden under, så nu har jag skaffat en gel front riser. Det känns som att den är väldigt lämplig att ha mellan schabrak och sadel och att den kommer massera samtidigt som den fyller ut framtill. Hade tänkt testa den idag men blev för bekväm för det är kallt ute! Lite för kallt! Så det blir att testa den på lördag. 

Pålle har fått en ny hagkompis och stoet har lämnat flocken. Numera är det bara valacker i hagen så det borde vara lugnare fast den nya hästen har inte fått komma in i flocken riktigt. Nu går det bra mycket bättre än tidigare däremot. 

HAHAHA! Trodde ju inte att det skulle bli mer ridning förrän lördag, men igår skaffade jag medlemsskap och ridhuskort på ridskolan i närheten. Så igår for jag tillsammans med stallägaren till ridhuset med båda hästarna. Vi hade hört om det fanns ledig plats i ridgruppen samtidigt men tyvärr var den full. Det var jag rätt glad för i efterhand för jag har glömt bort hur mycket hästar det är i vanliga grupper på ridskola. 10 ekipage kändes väldigt trångt och det från utsidan sett. Deras ridhus är väl ungefär 80x20 för det är delat på hälften så man har två normalstora ridbanor. På den banan vi höll till så red självklart en del andra också. så vi var kanske 6 st ochd et kändes trångt ibland. Visserligen så sysslar ju alla med olika saker när man rider på egen hand medan alla gör samma samtidigt i en ridgrupp.

Nu ska man väl inte peka ut folk för det är lite elakt men en av de som red samtidigt var en riktig liten surtant. Det började när vi skulle in i ridhuset. Det finns en yttre dörr och den inre som är en del av sargen. Det hörs inget om man knackar på den yttre så vi öppnade den och knackade på den inre. Surtantens häst blev skrämd och surtanten höll på att åka av, hon gnällde då att man skulle knacka på den yttre trots att det inte hörs. Sen rider hon väldigt nära oss när vi plockar av täcken och ska sitta upp, roger gillar att ha en hästlängds avstånd till främmande hästar om han inte själv väljer att gå nära så han flög framåt 3 steg när hon red förbi eftersom hon red vääääldigt nära. Senare kommer det in flera i ridhuset och surtanten blir då irriterad på en av de andra och förklarar att hennes häst blir förnärmad om man rider nära och slår då mot de andra hästarna. Hon red själv mot stallägaren och hennes häst och sa i princip samma sak att de itne skulle rida så nära för då slår hennes häst. En av ryttarna fick inte galoppera för henne för då blev hennes häst förnärmad igen.

Jag förstår de som har hästar som slår, då ber man folk hålla sig undan men inte f*n rider man själv ner folk då??? Dessutom så hade en röd rosett i svansen varit väldigt lämpligt precis som på tävling eftersom de iten enbart är ridskolefolk som rider i ridhuset, det är ju därför de säljer ridhuskort? Sen finns det dessutom ridbaneregler som borde reglera hur nära andra får komma hennes häst och hur nära hon får komma andras hästar men det var väl lite sisådär med efterhållningen av dem. Eftersom hon själv red grymt nära roger och hennes häst inte riktigt tålde andra hästar så börjar roger lägga öronen bakåt så fort någon häst kom i närheten.

Åter till rubriken kanske, vi for till ridhuset och roger blev rätt rejält svettig. Dels så blev det ett rätt långt pass, i alla fall i förhållande till hans kondis, dels så fick jag bara honom att slappna av till 95% med så mycket folk i ridhuset. Jag tror inte han sett så många hästar vid ett och samma tillfälle i ridhus. Vi hade det ju väldigt lyxigt i förra stallet när vi i princip alltid red ensam i ridhus på 24x72 m, och på träningarna här i gävle så har vi varit upp till 4 i grupperna och så har det kanske varit 1-2 på andra delen.

Vi kom underfund med hur vi ska lösa lastningen i fortsättningen. Igår klev han på med en gång sen backade jag honom och han vägrade gå på fler ggr, så stallägaren fick leda och jag "putta på" bakifrån. Stallägaren känner honom nog inte tillräckligt väl för att våga gå och ta på bakdelen så han varnar henne med bakbenen, men när jag flyttar bakdelen så går han dit jag vill. Så det känns inte helt avlägset att skicka in honom eftersom jag nu får fösa in och stallägaren bara visar vilken "fålla". När vi skulle från ridhuset så var det inga problem alls med den metoden. Nu är det dessutom han som åker brett och stallägarens häst smalt. Min är ju något grövre som en så snällt utrycker det i stallet, han är kanske något grövre men mest är det att han är fetare men det ska vi nog fixa bort så småningom :)